Jag gör vad jag kan nu för att försöka få något att hända. Igår hade jag super ont i blygbenet, nästan lite ilande kännsla och massa tryck. Antar att h*n kanske tryckte sig ner lite grann i bäckenet. Nu har jag precis gått runt som en idot 600 steg i lägenheten. Det gjorde förbaskat ont! Nu ska jag vila lite sen ska jag ut och gå en sväng med någon av hundarna. Denver ska ju flytta till mamma idag. Han kommer inte komma hem förrens jag åker hem från BB. Min kära lilla trögboll. Kommer bli lite tomt utan dig här hemma. Tyckte att det var bättre att lämna honom nu innan så slipper vi stressa med det om det skulle bli brottom. De andra hundarna ska lämnas på samma ställer som Leja och det är dessutom bara runt hörnet nästan. Känns bättre för mig, slipper jag oroa mig för det skulle bli strul.
Min totala mardrömm är att det ska gå så pass fort att krystvärkarna börjar så tidigt som här hemma eller i bilen in. Med tanke på mina enormt kraftiga krystningar jag fick när jag födde Leja hade jag inget val och kunde absolut inte stå imot dom. Trots att de sa jag skulle försöka vänta lite, det gick inte och 20 min senare var Leja ute.
Här är en sann bild på hur hemsk min mage ser ut.. Det värsta sitter under naveln. Där är jag super svullen och stenhård i själva skinnet. Men det tänker jag inte visa. Det är bristningarna jag talar om.... Jag har hela ryggen full också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar